Fasanen... en fågel jag har delade meningar om. Hanen är oerhört vacker med sina starka färger medan honan inte alls är lika spännande att titta på, hon är viltfärgad och smälter väldigt bra in i omgivningen, och det är kanske därför man inte ser henne lika ofta som man ser hanen.
Något som inte är så charmigt hos fasanen är dess läte. Det låter förskräckligt rent utsagt. Som om de satt något i halsen och desperat försöker ge ifrån sig ett sista rop på hjälp, ungefär. Haha, nej inte riktigt, men det låter verkligen förjävligt. Jag hade oturen att ha fasaner som grannar under hela min barndom i princip, och att höra det förbannade skriket från tidigt på morgonen till sent på kvällen varenda jävla dag under sommaren tärde på mitt psyke. Så egentligen är jag inte alls speciellt förtjust i denna fågel, men vacker är den!
Något som inte är så charmigt hos fasanen är dess läte. Det låter förskräckligt rent utsagt. Som om de satt något i halsen och desperat försöker ge ifrån sig ett sista rop på hjälp, ungefär. Haha, nej inte riktigt, men det låter verkligen förjävligt. Jag hade oturen att ha fasaner som grannar under hela min barndom i princip, och att höra det förbannade skriket från tidigt på morgonen till sent på kvällen varenda jävla dag under sommaren tärde på mitt psyke. Så egentligen är jag inte alls speciellt förtjust i denna fågel, men vacker är den!
Den här hanen stötte jag på när jag var ute och åkte med bilen i Bro. Han stod så fint på sin sten och skrek halsen av sig.
Denna såg jag och pappa när vi tog en tur med bilen runt Ådö. Pappa hade turen att fånga både honan och hanen på bild. gå gärna in och kika på hans hemsida! www.tommypedersen.se